Etikett: skatt

Under det demografiska trycket

(Källa: SKL)
(Källa: SKL)

Diagrammet ni ser är för många av oss kommunalpolitiker lite av en rysare. Det visar hur antalet äldre, grundskolelever och förskoleelever ökar och det samtidigt. I Salems fall minskar dessutom inte antalet gymnasieelever. Reellt så ökar kostnaderna i gymnasiet allmänt, eftersom gymnasieskolan numera kan kallas fyraårig, beroende på alla omval.

Dessutom ökar de olika grupper som är beroende av individ- och familjeomsorg, omsorg om personer med funktionsnedsättning och barn och ungdomar i behov av särskilt stöd i skolan, samt försörjningsstödet. Den jobbiga verkligheten för många kommuner är att välfärdens kostnader ökar starkt samtidigt som finanskrisens stagnation fortfarande håller greppet om intäkterna.

Kostnad- och intäktsutveckling i Salems kommun
(Källa: Salems kommun, Ekonomienheten)

Den budgetprocess som nu påbörjats är därför den jobbigaste hittills under mina 15 år som kommunalråd i Salem. Det är ett kärvt läge. Vi kan nu inrätta en resultatutjämningsreserv (ej helt jämförbar med resultatutjämningsfond i privata företag) där vi ska avsätta ca 35 mnkr från de senaste positiva överskott kommunen gjort (fr o m 2010), för att använda nära 7 mnkr under treårsperioden. Men det blir besparingar på 8,5 mnkr år 2014 och 12,5 mnkr 2015 och framåt. Besparingarna är möjliga främst på barn- och utbildningsområdet eftersom vi har högre lärartäthet än många andra kommuner. Men det blir också besparingar på fastighetsunderhållet m m. Skattenivån föreslås ligga kvar på 19:90 kr per hundralapp.

Fullmäktige fattar beslut om ramarna den 13:e juni. Förslaget beskrivs närmare här.

Intressant?                                              Salems kommuns information

En budget om det som är

Hushållning eller önskelistor? (Bild:www.fotolia.com)

Budget betyder hushållning. En budget är en förteckning som visar vad skattepengarna används till. Då borde ju en budgetdebatt i fullmäktige handla om budgetens innehåll, eller hur? Så är det inte i Salem, inte nu längre.  Här handlade debatten om det som inte fanns i budgeten, det man skulle vilja ha råd med, men inte har pengar till.

Budgeten beskrev bl a de ansträngningar den borgerliga majoriteten gjort för att lätta bördorna för Barn- och Utbildningssektorn, som får hantera ett högt löneavtal för lärarna. Oppositionens förslag bestod då dels av bifall till majoritetens förslag, men sedan av tillägg utan finansiering. Om oppositionens förslag skulle ha antagits, hade det medfört ytterligare besparingar eftersom man inte anvisade några nya pengar.

Med stor emfas beskrev oppositionen det man tyckte saknades, medan vi i majoriteten fick konstatera att det inte fanns pengar till vare sig oppositionens önskemål eller de vi själva skulle ha velat framföra. Det blir en underlig debatt när det som diskuteras mest är önskelistor, som inte någon anvisar pengar till. Ännu mer obskyrt är det att se oppositionen debattera detta med ett slags moraliskt överläge, man uppfylls av det som inte är till skillnad från det som verkligen är. Förmodligen är det oppositionens strategi att den borgerliga majoriteten ska drabbas av dåligt samvete. Det går vi inte på.

Tänk er diskussionen hemma vid köksbordet inför semestern. Mamma och Pappa konstaterar att pengarna räcker till en Sverigesemester i två veckor. Därefter vidtar en semesterplanering för en treveckors vistelse på Gran Canaria. Troligt? Meningsfullt?

Undantaget i oppositionen förtjänar faktiskt beröm. Vänsterpartiets Pia Ortiz-Venegas lägger budgetförslag som är finansierade. Hon föreslås en skattehöjning på 23 öre och tar ansvar för det. Det blir mer konstruktivt att debattera då, roligare. Pia gjorde också en insats för att påpeka för (S) och (Mp) att de inte hade finansierat sina förslag. Tack för hjälpen!

Rönningepartiet hade inga direkt ofinansierade förslag, de biföll nästan allt i den borgerliga majoritetens budget. Mikael Israelsson och Patrik Veijby (Röp) fokuserar på några få enstaka detaljer, förutom att de vill bromsa/stoppa utbyggnaden i Rönninge. I torsdags ville de slå samman två vakanta controllertjänster till en. Problemet var att det bara finns en obesatt controllertjänst. Yrkandet ändrades då till att se över controllertjänsterna. Dessa ”controllertjänster” är till dominerande delen ekonomtjänster, en kategori tjänster där vi redan har en mycket slimmad organisation. Röp ville också minska den administrativa personalen i skolorna. Det är inget bra förslag. Lärare och rektorer kämpar med administrativa uppgifter som ökat kraftigt. Därför avslogs förslaget.

Summa summarum: den borgerliga majoritetens budget antogs. Det innebär oförändrad skatt, fortsatt god kvalitet i verksamheten trots vissa besparingar. I stort sett fanns inga andra förslag på hur skattepengarna skulle användas än den borgerliga majoritetens, bara önskelistor.

Intressant?                          Budgetanförande                  Kommunstyrelsens förslag

Skatten oförändrad nästa år, en lärare per dator

En lärare per dator ska ordnas under 2012.

Den borgerliga majoriteten har nu lagt fram förslaget till budget 2012-2014. Det svänger snabbt i omvärlden så regeringens tidigare optimistiska tillväxtprognoser har dämpats avsevärt. I Salems kommun har särskilt Socialnämnden stött på ökade kostnader för äldrevården.

Budgetförslaget innehåller oförändrad skatt med ett mindre anpassningsprogram som sänker kostnaderna för hela kommunen med ca 6 miljoner kronor. Trots detta föreslås en mindre höjning av stödet till föreningarna. Samtidigt ska målet att varje lärare ska kunna disponera en egen dator infrias. På investeringssidan märks bl a att Rönninge skolas skolgård ska rustas upp för 3,5 miljoner kronor.

– Hösten har inneburit att prognoserna försämrats i två steg, vilket har ställt krav på oss att anpassa verksamheten till den rådande ekonomin. Jag är glad att förvaltning och förtroendevalda med gemensamma ansträngningar lyckats med detta.
– De närmaste åren får kommunen stora intäkter för tomtförsäljningar. De borgerliga partierna har föreslår att dessa inte ska användas i driften utan istället till extra amorteringar av kommunens lån.

Intressant?

Att leda en kommun #4 – ”Det får ni borgare betala”

Det har sina sidor att få ihop en kommunal budget. Om det nu inte låter som någon ”kioskvältande” rubrik, kan jag meddela att spänningen ibland kan vara olidlig innan budgeten är klar. Skeendet rymmer laddade diskussioner, ”hearings” kan man gott kalla dem, spetsiga argument och snabba svar på frågor och uppskattningar samt stundtals också retoriska ”lyft”. Lösen är att ha koll med humor. Eftersom processen handlar om att vara skiljedomare mellan olika intressen gäller det att vara förankrad i underlaget och att göra diskussionerna så smidiga som möjligt genom glatt humör.

Avgörande skillnad gentemot att lägga en budget i företagarvärlden är att alla som värnar sin verksamhet i stort sett slipper resonera om intäktssidan. Ofta blir det kvalitén på argumenten för att utöka verksamheten som är viktigast, kostnadssidan och investeringarna regerar. Detta fenomen gäller såväl politiker som tjänstemän.

För att verkligen kunna göra sitt jobb och få till stånd en diskussion där man prioriterar istället för att bara önska eller kräva, finns det några frågor man kan ställa.

  • Anser du att kommunen ska höja skatten för att betala ditt förslag?
  • Ska kommunen sänka skolpengen med x % för att finansiera detta?

Om det handlar om investeringar finns två viktiga frågor:

  • För att öka investeringarna måste vi låna, anser du att vi ska öka vår låneskuld för att ha råd med detta projekt?
  • Den föreslagna investeringen motsvarar säg 300 000 kronor i årliga kostnader för räntor och avskrivningar, det är nästan en tjänst i skolan eller i vården, är det värt det?

Man blir inte alltid populär av att ställa dessa frågor. En annan variant för förslagsställarna är ju naturligtvis att vara lika käck som en övervintrad kommunist (invald för V, gick över till SKP) var i vårt fullmäktige för några år sedan när hon tillfrågades om hur hennes förslag skulle betalas: ”Finansieringen, det är ju upp till er borgare att sköta!”

Intressant?

Att leda en kommun #3 – Den Stora Budgeten

 

Årets mest intensiva veckor är ägnade åt Budgeten. Fem borgerliga politiker sammanstrålar i den s k Budgetberedningen för att skapa jämvikt, jämvikt mellan den verksamhet vi har (och det vissa tycker vi borde utöka) med de skattekronor prognoserna för konjunktur och befolkning i sin nåd låter oss få ta del av. Vi är långt ifrån ensamma, ett antal tjänstemän gör sitt bästa för att förse oss med underlag och hålla koll på tabellverket samt plädera för sina förslag.

Det finns olika vägar att försöka styra en kommun, men budgetstyrning med kronor och ören är nog – tillsammans med detaljplanernas mystiska beteckningar och skaffrerade territorier – det mest exakta. Om en viss verksamhet ska utökas, och om det kräver mer resurser, då ska de resurserna anvisas i budgeten. I Salem är budgetprocessen oerhört viktig, jag skulle nog vilja säga för viktig. Här är man fast fokuserade på när Ekonomikontorets budgetanvisningar kommer så att man kan sätta igång och producera den text som krävs för att budgeten helst ska kunna utökas nästa år. Analys, kontinuitet och möjligheter till omprioriteringar av de resurser som finns driver i skymundan.

Att vara budgetansvarigt kommunalråd i den processen innebär en viss utsatthet. Man går och väntar på den senast uppdaterade skatteprognosen, som i dessa dagar avvaktas med viss bävan.  De flesta andra deltagare ser gärna sina roller som att bevaka sina respektive intressesfärer och argumentera för att mer pengar ska anslås. De osynliga mekanismerna driver på. Ett givet olitiskt uppdrag möts med krav på extra resurser för att kunna utföras. Ny lagstiftning är inte alltid kompenserad med mer pengar från staten. Blir det lediga lokaler över dag 1, finns ett antal spekulanter som knackar på dörren på morgonen dag 2. Förändringarna i befolkningsgrupperna tycks alltid pocka på resurser som ännu inte finns. Det finns tusen och en skäl att utöka kostnadskolumnen, men talar man intäktsökningar får man välja sina ord. Argumenten i tal och skrift andas en samvetsförebrående ton: ”Med vilken rätt säger du nej till detta?”.

Och det är här det solitära ansvaret som kommunalråd frammanar den kreativa ådran i konsten att hålla emot. ”Lokalerna invigdes i februari, hur kan ni börja tala om utökning bara någon månad senare?”. ”Detta har ni redan resurser till!”. ”Just nu har vi inte pengar till detta, det får vänta.”

Offentliga sektorns liv är väsenskilt från andra delar av verkligheten. I ett företag är försäljningsbudgeten avgörande. I en hushållsekonomi är lönen efter skatt den första posten som noteras. I en kommun läggs 90% av uppmärksamheten på utgiftssidan. Det är dags att balansera upp den situationen. För vi har ju det här med skattebetalarna också…

Intressant?

Hårt jobb, men + 29 miljoner i bokslutet

Salems ekonomi gick med 29 miljoner kronor i överskott 2010. Det är ett resultat som vida översteg budgeten (+ 10 milj.). Främst beror detta på ett tillfälligt statligt stöd över lågkonjunkturen (!) t o m 2010. Men vi har också fått mer skatteintäkter och lägre kostnader eftersom antalet elever blev färre. Även vakanser och senarelagd verksamhet gör sitt till.

Detta är ett rekordresultat som behövs. Tio miljoner kronor kommer att avsättas till vår pensionsfond. Det goda resultatet till trots, finns dock inget utrymme för utsvävningar. Det statliga konjunkturstödet sträckte sig bara till 2010 och årets budget och nästa års är snäva så det räcker.

När vi gått igenom måluppfyllelsen kan vi bl a konstatera en stabil ekonomi, sänkta kostnader för skadegörelse för tredje året i rad och en verksamhet som även i övrigt löper på bra. Undantaget är kunskapsutvecklingen i grundskolan där det finns utrymme för förbättringar samt kommunens tillgänglighet per telefon och e-post.

Den s k bokslutsberedningen har inneburit några veckors hårt jobb med att gå igenom ekonomin och vår måluppföljningsmodell ”Målis” (mål i Salem). Här känner man verkligen att man gör nytta som politiker. Ganska snart ska bokslutet fastställas i kommunstyrelse och fullmäktige, då det också kommer att läggas ut på webben.

Intressant?

Hög tid att slopa värnskatten

Idag skriver vi, 17 moderata kommunalråd från hela landet, på SvD:s Brännpunkt att värnskatten borde avskaffas.

”Det har nu gått många år sedan det med trovärdighet kunde hävdas att värnskatten behövs för att klara statens budget. Idag är den i stället uteslutande en straffskatt på utbildning, risktagande och hårt arbete.”

Det hela är egentligen rätt enkelt: ingen inkomsttagare ska behöva betala mer än hälften av en inkomstökning i skatt.

Intressant?

Klart med fortsatt borgerligt styre i Salem

Moderaterna, Folkpartiet, Centern och Kristdemokraterna har slutit överenskommelse om fortsatt borgerlig majoritet i Salem. Avtalet omfattar en politisk plattform och valteknisk samverkan.

Valresultatet i Salem innebar totalt 18 mandat för den borgerliga majoriteten och 13 för oppositionen. Samarbetsavtalet betonar en ekonomi i balans, ett fortsatt miljöarbete för att förbättra hälsan i sjöarna Flaten och Uttran, fortsatt detaljplanering i Rönninge för att komplettera det kommunala vatten- och avloppsnätet, en nytt översiktsplanearbete samt ny mål- och visionsprocess, ökat fokus på kunskaper på skolområdet, planering av nytt särskilt boende för äldre senast 2015 samt vård av kommunens infrastruktur. Avtalet omfattar också samarbetsformer och fördelning av platser i nämnder och styrelser.

Samtliga borgerliga partier blir representerade i samtliga nämnder. Olle Glimvik (M) föreslås fortsätta som fullmäktiges ordförande. Detsamma gäller kommunalrådet Lennart Kalderén (M) som kommunstyrelsens ordförande. Anna-Carin Bylund nomineras även denna period som ordförande i Barn- och Utbildningsnämnden. Ordförandeposterna i de övriga ”tyngre nämnderna” föreslås besättas av Moderaterna.

De borgerliga partierna är också överens om förslaget till budget för 2011 och ekonomisk plan 2012-2013. Budgeten visar överskott 2011-2013, målet är att nå ett överskott om minst 1% av omslutningen. Skatten föreslås oförändrad 19;90 per hundralapp. Bland de särskilda satsningarna märks 2,7 mnkr till särskilda introduktionsprogram i gymnasieskolan, 400 tkr för ökad kompetensutveckling 2011, 490 tkr för förstärkning av ”Näckrosen” (förebyggande äldreomsorg) samt 9,1 mnkr till åtgärder för en ny busslinje i södra Rönninge.

 – Det borgerliga samarbetet i Salem fick väljarnas stöd och fortsätter. Vi har gedigna samarbetsformer och känner varandra väl. Det gör att vi på ett effektivt sätt kan leverera bästa möjliga service med en ekonomi i balans till Salemborna, säger gruppledarna Lennart Kalderén, M, Anna-Carin Bylund, Fp, Ankie Bosander, C och Håkan Paulson, Kd.
Länkar:

Det är nu det klarnar…

Igår kom de rödgrönas valplattform. Som moderat i 35 år har jag ofta tyckt att det varit svårt att i valrörelser få en klar bild av de ideologiska skillnaderna mellan oss och (S), att för väljarna konkret kunna illustrera de olika vägarna mellan ökade bidrag och större handlingsfrihet för individen genom lägre skatter.

Men nu klarnar det! De rödgröna/(S) föreslår bl a sänkt maxtaxa i förskolan, enhetstaxa i SL-trafiken och de är motståndare mot det kommande jobbskatteavdraget.

Sänkt maxtaxa i förskolan innebär att stat/kommun ska gå in med mer skattepengar för att dagisavgiften ska kunna sänkas. (S)-förslaget i landstinget handlar om att alla resor ska kosta 20 kr (?) oavsett det är lokalt i Farsta eller en långresa mellan Stuvsta och Norrtälje. Skattepengarna ska subventionera mer än de 50% som redan sker idag av SL.

Mot detta står Alliansen som vill förstärka arbetslinjen genom jobbskatteavdrag som ökar arbetsutbudet, ger fler skattebetalare istället för höjda skatter.

I morse delade jag ut flygblad till en salemsbo som tyckte det var dags att prata lite mer om hur ”kakan” skulle växa, inte bara fördela det som fanns. Jag tycker Alliansen visar vägen och är glad över att alternativet inte vinner gehör.

Läs mer i DN. Intressant?

Ideologisk triumf för Alliansen med jobbskatteavdraget

IMG_7260 by Alliansen

(Allianståget 4 maj, från DN)

Vallöftena flödar ymnigt just nu. Andra sköter de strategiska kommentarerna. Jag tänkte kommentera två ”poänger”.

Den röd-gröna oppositionen rör inte jobbskatteavdragen upp till inkomstläget 40 000 kr i månaden. Vi tar det igen; en opositionsgruppering bestående av allt från gråsossar till illröda vänsterpartister accepterar den borgerliga alliansens skattesänkningar för de allra flesta, de har förlikat sig med tanken att människorna har rätt att själva disponera en större del av sin arbetsinkomst.  En ideologisk triumf för alliansen, efter ganska många år av debatt.

(Naturligtvis höjer de bensinskatten och andra jobberoende skatter och avgifter, men icke förty, de vågar inte röra den sänkta marginalskatten.)

Riktigt bedrövad blir man däremot när man läser att de tänkt sig trängselskatt på Essingeleden. Redan innan den folkomröstning om Förbifart Stockholm (som jag kritiserat på denna blogg) de drömmer om, ska de alltså lägga biltullar på den enda väg som finns för att ta sig förbi Stockholm.  Biltullar har man för att styra bort biltrafik och uppmuntra kollektivåkande. Slår de rödgröna till med biltullar på Essingeleden finns inga alternativvägar. Och kollektivtrafik är knappast något alternativ för långväga lastbilar eller semesterbilister. De rödgrönas logik är minimal, men halsstarrig.

Vet du förresten hur mycket du tjänat på jobbskatteavdraget? Gå in här.

Intressant?