Etikett: kollektivtrafik

Pendeltågstrafiken förändras när Citybanan öppnas

 

(Bild från sl.se)
(Bild från sl.se)

Trafiknämnden i landstinget har beslutat om hur pendeltågstrafiken ska planeras inför Citybanans öppnande. Citybanan ökar kapaciteten väsentligt genom Stockholm. Ursprungligen var det tänkt att det skulle bli 10-minuterstrafik på alla linjer. Sedan något år har landstinget också utrett ”snabbpendel”  i högtrafik från Södertälje, Nynäshamn m fl. Snabbpendeltågen kommer inte att stanna vid samtliga stationer (bl a Rönninge), vilket förkortar restiden.

Landstinget har nu valt inriktningen med snabbpendeltåg. Det innebär att Södertälje får fler avgångar i högtrafik, varav vissa kommer att vara snabbpendeltåg som inte stannar i Rönninge, Tullinge och Stuvsta. Tumba får fler förbindelser till nytta för många av våra kommuninvånare. Rönninge – däremot – går från sex avgångar i rusningstid till fyra. Dock kommer pendlarna från Rönninge att få betydligt bättre plats många resenärer från Södertälje kommer att använda snabbpendeltågen.

När Citybanan öppnas har Trafikverket aviserat att stora underhållsprojekt ska genomföras på den idag ordinarie järnvägen genom Stockholm som kommer att ta flera år. Detta påverkar fjärrtågen, men inte pendeltågen som ju ska gå genom Citytunneln.

Läs Mitt i:s artikel om antal pendeltåg, station för station.

Intressant?

Ett brett, djupt, ambitiöst miljöprogram för landstinget

 

ska%cc%88rmavbild-2016-11-15-kl-19-59-33

Detta är ett bra miljöprogram. Det har bredd, djup och ambition. Vi har kommit långt med miljöarbetet inom Stockholms läns landsting. Miljöprogrammet har förhandlats fram inom Miljöberedningen, där Gustaf Hemming haft en mycket aktiv roll.

Idag finns dessutom två goda nyheter, en i mycket stort format, en annan i ett litet mindre. Den riktigt stora, goda nyheten är den som kom från den internationella klimatkonferensen i ……., nämligen att utsläppen av CO2 planar ut, mest beroende på att Kina förbättrat sina produktionssystem. Detta är långtifrån någon indikation på att klimatproblemet är på nedgång. Det nationella och internationella klimatarbetet måste fortsätta. Men det är en god nyhet på miljöområdet, något vi inte är vana vid.

Landstingets största miljöstyrka är kollektivtrafiken. Målet framöver är att 95% av kollektivtrafiken ska drivas med förnyelsebara bränslen. Det målet är vi redan ganska nära. Främst beror detta på kretsloppet där matrester blir biogas som kan driva bussar.

Kollektivtrafikandelen ska öka. Detta är lätt att säga och kräva, men betydligt svårare att uppnå. Orsaken är att länets befolkning växer, på många ställen alstrar det – naturligtvis – ökad biltrafik. Därför gäller det att ständigt utveckla attraktiv kollektivtrafik. Jag tror exempelvis att fler direktbussar är en väg.

Det finns ifrågasättanden om hur landstingets arbete med energieffektivisering fortgår. Effektiviseringen av energianvändningen i fastigheter och verksamheter har nog redan ”plockat de lågt hängande frukterna” med hjälp av styr- och reglerutrustning m m. Energianvändandet ökar dessutom i en del landstingsverksamheter genom att ny teknik tas i bruk, t ex i sjukvåden. Därför antas nu målet att energieffektiviseringen ska öka med 10% de närmaste åren.

En särskild ”käpphäst” är att antalet elbilar borde öka. Men elbilar är dyra. Det krävs nya subventioner från staten, men det krävs också en utbyggd struktur av laddstolpar, inte bara eluttag utan semisnabbladdare som laddar batterierna på någon timme.

Den andra goda nyheten – i det mindre formatet – är att projektet med samordnad varudistribution på Södertörn ser ut att spara 50% CO2 (för den typ av lastbilstransporter som berörs, nämligen varutransporter via samlastningscentraler till skolor, förskolor m m). Landstinget borde följa Södertörnskommunerna m fl i spåren.

Miljöprogrammet är som sagt brett, djupt och ambitiöst. Men styrkan i målstyrning ligger framför allt i uppföljningen. Styrkan ligger också i upphandlingen då landstinget ska ta fram en plan för hållbar upphandling.

Intressant?                            Läs miljöprogrammet här.

Bra trafikuppgörelse i landstinget – fler kan åka kollektivt (uppdaterad 13:54, 10 maj)

1605TrafiköverenskommelseMP
Alliansens och Miljöpartiets företrädare som nu kommit överens om SL-kortet och SL:s utbyggnad.

Alldeles nyss presenterades en uppgörelse mellan Alliansen och Miljöpartiet i Landstinget om en långsiktig finansiering av SL om enhetstaxa och andra viktiga utvecklingsfrågor för SL. Förra året förhindrade en tillfällig majoritet i landstingsfullmäktige en höjning av SL-kortet och Trafiknämnden tvingades spara, mest på busstrafiken. Det senare kritiserades av Socialdemokraterna trots att de själva gick i spetsen för att förhindra höjda intäkter till SL. En intäktshöjning som fortfarande behövs.

Miljöpartiet och Alliansen är nu överens om följande:

  • SL-kortet höjs med 40 kr/månad 2017 och därefter med 3,3% per år t o m 2019. SL-kortet blir fortfarande Sveriges näst billigaste månadskort och skattesubventioneras med ca hälften. SL-kortet kommer att kosta 830 kronor för vuxna respektive 550 kronor för pensionärer, ungdomar och studenter.
  • Det blir enhetstaxa där varje enkelbiljett med SL kommer att kosta 30 kr för vuxna, ungdomar, pensionärer och studenter betalar 20 kr.
  • Roslagsbanans ombyggnad fortsätter enligt planerna.
  • Tvärbanan till Kista genom bl a Sundbyberg kan förverkligas.
  • Spårväg Citys byggs ut till Centralen med bl a ny hållplats utanför Åhléns.
  • Det blir en parlamentarisk arbetsgrupp för att undersöka om priset på SL-kortet kan indexeras istället för att som nu höjas vid enskilda tillfällen.
  • Kollektivtrafiklösningar för Norra Djurgårdsstaden ska undersökas vidare.
  • Direktbussarna från Nynäshamn och Haninge fortsätter att gå, det gäller busslinjerna 810, 861, 862 och 869.

För mig är denna uppgörelse den viktigaste på många år i landstinget. Den känns känns som ett genombrott att vi fått till stånd en säkerställd finansiering av SL-trafiken. Turtätheten på buss och spår ska bygga på ett ansvarstagande från partierna i landstinget. Det finns nu. Den här uppgörelsen säkerställer att kollektivtrafiken byggs ut och att fler kan resa kollektivt.

Intressant?

Hela länet ska kunna pendla!

Foto: Erja Lempinen (SL:s bildbank)
Foto: Erja Lempinen (SL:s bildbank)

Läs här kommentaren från Alliansen om ett mycket besynnerligt utspel från (S). De vill idiotstoppa upprustningen av Roslagsbanan och försöker argumentera för att ett sådant stopp ska betala en antal av deras nya infrastruktursatsningar. Läs om den horribla matematiken från (S) när ett idiotstopp av fler dubbelspår m m  kanske kan spara ett par – tre miljarder, men det ska då bekosta de dryga 20. miljarder (S)-satsningarna omfattar.

Vad värre är: (S) gör skillnad på folk och folk utifrån var de bor. Resenärer från nordostsektorn verkar befinna sig i strykklass när några (S)-råd från landstinget och Södertörnskommunerna vill spendera skattepengar. Från nordostsektorn pendlar nära 50 000 länsinnevånare med Roslagsbanan. Där finns också bussar, men långt ifrån den pendeltågskapacitet vi har på Södertörn.
Man kan inte bygga en trafikpolitik för landstinget på att ställa delar av regionen på undantag för att vinna politiska poäng i sina hemkommuner. Hela Stockholms län ska kunna pendla till jobbet.

Talade ni inte med varandra?

Amazed gray-haired senior.
(www.fotolia.com)

Ett antal av mina kollegor på S-sidan (kommunstyrelseordföranden) på Södertörn har skrivit ett öppet brev till Kristoffer Tamsons, trafiklandstingsråd (M). De kritiserar besparingarna i busstrafiken och frågar bl a vad Kristoffer ska säga till ”alla de som tack vare dina förslag får ett betydligt krångligare livspussel”? 

Socialdemokraterna tillsammans med MP, V och Sverigedemokraterna röstade i landstinget nej till Alliansens förslag att höja priset på SL-kortet. Det kostade SL minst 500 miljoner kronor. Efter den (S)egern tvingas Alliansen nu spara för att budgeten ska gå ihop. 

Jag har stor respekt för mina S-kollegor för deras insatser i sina respektive kommuner och inte minst för Södertörn. De är mycket kompetenta och trevliga personer, vi bedriver ett konstruktivt samarbete på Södertörn. Vi är kommunalråd i majoritet, luttrade över att stundtals bistra ekonomiska realiteter går före glädjekalkyler. Därför har jag nu några frågor:

– Talade ni inte med varandra, landstingssossar och S-kommunalråd emellan, innan partiet bestämde sig för att rösta nej till höjningen av SL-kortet?

– Om ni talade med varandra, var ni inte medvetna om att en utebliven höjning skulle medföra en brist på minst 500 miljoner kronor i SL:s budget?

– Hur kunde ni undgå insikten att 500 miljoner mindre skulle kräva besparingar i trafiken i just era kommuner?

En luttrad kollega på annan del av skalan undrar.

Intressant?

Varför blir det bussbesparingar i Södertälje, Botkyrka, Nykvarn och Salem?

SONY DSC
”Gör man anspråk på att vara en välfärdspolitiker får man inte svika när det gäller finansieringen av SL-trafiken.”

Det verkar inte existera någon orsak. När SL ska spara på busstrafiken frågar sig media inte ”varför?”

Men kommuninvånarna i Södertälje, Botkyrka, Salem och Nykvarn har rätt att få veta varför. När S, MP, V och Sverigedemokraterna så sent som 16 juni röstade ned höjningen av SL-kortet minskade de SL:s intäkter med minst 500 miljoner kronor, per år. Inget beslut under min tid i landstinget har skadat kollektivtrafiken mer än detta.

Det här är inget vanligt ”blame-game”, när politiker grälar och skyller på varandra. Någon gång måste ansvaret lyftas fram. Politik är på riktigt. Bestämmer man sig för att stoppa höjningen av Sveriges näst billigaste månadskort, då får det konsekvenser. Budgeten måste gå ihop. Ingen politiker kan snacka bort det. Försvinner minst 500 miljoner i intäkter, ja då finns det 500 miljoner mindre att köpa trafik för. Därför försämras nu turtätheten för ett tjugotal busslinjer i sydväst. Därför var det nära att direktbussarna från Södertälje (749, ev 748), Salem (745) och Botkyrka (151, 726, 743) lades ned, men efter intensivt lobbyarbete blev de kvar.

När bilpendlandet nu riskerar öka, när det blir trängre på Essingeleden, då blir det svårare att ta sig till jobbet, ”plugget” eller affärscentra, då riskerar utsläppen av växthusgaser att öka, då tar miljön stryk. Alltså är det särskilt viktigt och tänka på orsak och verkan.

De politiker från sydväst som röstade nej till att höja SL-kortet är följande:

Adnan Can (S), Södertälje, Jens Sjöström (S), Botkyrka, Linda Älegård (S),  Södertälje, Elof Hansjons (S), Södertälje, Isabell Flygare (V), Södertälje, Pia Ortiz Venegas (V), Salem, Märtha Dahlberg (S), Nykvarn och Ingrid Hult (SD), Södertälje.

De som röstade för en höjning av SL-kortet var:

Anne-Marie Larsson (M), Södertälje, Delmon Haffo (M), Salem, Ninos Maraha (FP), Södertälje, Ingrid Ahlman (KD), Södertälje samt undertecknad.

Kollektivtrafiken är bland det bästa vi har, en av de viktigaste tillgångarna som gör ett modernt samhälle hållbart. Gör man anspråk på att vara en välfärdspolitiker får man inte svika när det gäller finansieringen av SL-trafiken.

Intressant?

Direktbussarna blir kvar

 

SONY DSC

När S, MP, V tillsammans med Sverigedemokraterna röstade ned höjningen av SL-kortet öppnades ett hål i Trafiknämndens budget på minst 500 miljoner kronor. Nu tvingas Alliansen städa upp och göra effektiviseringar. Tjänstemännen på Trafikförvaltningen föreslog igår principer för besparingar i busstrafiken. Trafiknämnden godkände dessa och nu kommer konkreta förslag: linje för linje.

En av principerna som varit aktuell var att  lägga ned de busslinjer som går parallellt med pendeltåg eller tunnelbanelinjer, d v s direktbussarna. Det skulle för sydväst-sektorn till exempel kunnat innebära att buss 726 (Skäcklinge/Tumba-Fridhemsplan) och 745 (Mosshagen i Salem-Fridhemsplan) samt 151 (Norsborg-Fridhemsplan) hotats av nedläggning. I Södertälje kan nämnas busslinjerna 748 och 749. Hypotesen var att resenärerna kunde ta pendeln eller tunnelbanan istället.

Jag har som kommunalråd från Salem och sydvästsektorn varit mycket tydlig med att direktbussarna måste finns kvar. De är mycket populära, de avlastar pendeltågen, avlastar tunnelbanan och gör att trafikanter från sydvästra länet åker kollektivt istället för att ta bilen. För Salemborna är det avgörande att buss 745 finns för att våra innevånare ska kunna ta sig till t ex Hornstull eller Fridhemsplan och vidare i tunnelbanan.

I Trafikförvaltningens förslag till nämnden har förvaltningen undantagit principen om att lägga ned direktbussarna. Det tycker jag är självklart och ett bra övervägande. Förvaltningen kommer att göra nya analyser på sikt, bl a beroende på att Citybanan öppnas om två år. Trafiknämnden beslöt enligt förvaltningens förslag. Men det skedde med röstsiffrorna 10-10 och ordförandens utslagsröst. S, MP, V och SD yrkade avslag. De partier som orsakade behovet av besparingar påstår nu att de inte behövs. Samma partier undandrar sig ansvaret för att se till att kollektivtrafikens ekonomi går ihop. Men principen borde vara ganska enkel: om de inte vill höja SL-kortet får de föreslå besparingar. Istället sticker de huvudet i sanden.

Trafikförvaltningen föreslår nu lägre turtäthet på ett antal busslinjer. Vi får återkomma till de förslagen.

Intressant?

Läs mer här!

 

Nej, den som plankar är inte solidarisk!

(www.fotolia.com)
(www.fotolia.com)

SL ska satsa hårdare på biljettkontroller inom kollektivtrafiken. I SVT:s debatt i fredags fick planka.nu möjlighet att sprida sina uppfattningar om detta, åberopandes någon slags moralisk grund, enligt deras företrädare Christian Tengblad (”Vi har en annan moral”). Vår M-ledamot i Trafiknämnden, Arin Karapet, stod dock framgångsrikt upp för välfärdssamhället genom att peka på vikten av att betala för sina resor. (I SL:s fall att resenärerna står för 50% och skattebetalarna bidrar med resterande 50%, mest i Sverige.)

Det var en kort debatt, men man kan dock inte undgå att förvånas över planka.nu: s logik och ännu mer över de historiska referenser de förknippar sig med. De anser att det är dags att säga ifrån mot biljettkontroller och dristar sig till att jämföra sina aktioner med fackföreningsrörelsens uppkomst på slutet av 1800-talet. De individer som hänger bakom dig som en ryggsäck för att planka genom spärren och åka gratis på din bekostnad skulle alltså uppvisa samma typ av mod och samhällsanda som fackföreningspionjärerna vid förra sekelskiftet?

Priset togs dock ändå när Christian Tengblad menade att det var viktigt att alla var med och solidariskt betalade skatt så att ingen skulle behöva betala för sig i kollektivtrafiken. Vad kallar man detta? Förslag välkomnas! Egentligen skulle man inte lägga någon energi på att fördöma denna samhällssyn. Men vissa blir tyvärr inspirerade eftersom fusket i SL-trafiken beräknas uppgå till 200 miljoner per år, vilket är väldigt mycket pengar.

Arin Karapet påpekade tydligt det uppenbara, att det knappast går att bygga fler T-banestationer, nya spår och busslinjer om biljettintäkterna ska minska. Mer än så behöver egentligen inte sägas. Tack för det!

Debatten finns att se här, ca 17 minuter in i programmet.

Intressant?

SL:s ekonomi: Stockholmarna inser att debet och kredit måste gå ihop

(www.sl.se)
(www.sl.se)

Nya trafiklandstingsrådet Kristofer Tamsons (M) har varslat om kärvare tider för kollektivtrafiken framöver. En höjning av SL-kortet är att vänta, trafikutbudet måste ses över och prövas på nytt. Det handlar om kollektivtrafikens långsiktiga ekonomi, där framför allt den inköpta trafiken blivit dyrare. Alliansen har under ett antal år genomfört många ambitiösa satsningar, stora investeringar är på G.

Oppositionen, framför allt S-landstingsråden Erika Ullberg och Nanna Wikholm har tagit chansen och målar upp en bild av att om bara SL-resandet ökar behöver man inte åtgärda ekonomin i övrigt. Andra vänsterdebattörer påstår att SL-kortet är dyrt och att Landstingets skattesubventioner på 50% borde vara högre.

  • SL-resandet ökar mer än befolkningen ökar. Ökningen 2010-2013 var 8,9% (antal påstigande).
  • SL-kortet, som idag kostar 790 kr per 30-dagarsperiod, är det näst billigaste i Sverige efter Gotland.  Som jämförelse kan nämnas Västra Götaland där ett månadskort kostar 1595 kronor och biljettpriset har höjts med över 400 kronor sedan 2006. Motsvarande höjningar i Stockholms län har varit 190 kronor.
  • SL-resenärerna betalar i genomsnitt hälften av reskostnaden själv, den resterande hälften står landstinget för genom skattepengar. Det är högst rimligt att resenärerna står för åtminstone halva kostnaden. Annars måste skatten höjas eller resurser tas från sjukvården.

SL producerar kollektivtrafik för omkring 19 miljarder kronor per år. Alla politiker tävlar om att erbjuda utökningar och nya investeringar i SL-trafiken. Men alla våra önskedrömmar får inte hindra oss från att se de ekonomiska realiteterna. Det är en självklarhet att Landstinget måste se till att det finns intäkter på såväl kort som lång sikt, samt att kostnadsutvecklingen hålls inom vettiga ramar. Att ta ansvar för SL:s ekonomi i Trafiknämnden handlar inte bara om att twittra ut de enkla budskapen. Att sitta i opposition till vänster innebär inte att vara befriad från kravet att få debet och kredit att gå ihop.

Intressant?