Gettysburg – vändpunkten i en nationell tragedi

Monument (Pennsylvanias 72 frivilligregemente) vid The Angle, Cemetery Ridge, där Pickett's charge ägde rum.

.Monument (Pennsylvanias 72 frivilligregemente) vid The Angle, Cemetery Ridge, där ”Pickett’s charge” träffade.

 

Kring den lilla staden Gettysburg i Pennsylvania står tusentals monument. Statyer, stenstoder och landmärken formar hågkomsten av det stora slaget i amerikanska inbördeskriget – The Civil war – som varade i tre dagar, 1-3 juli 1863. Den unga amerikanska nationen hade alltsedan sin födelse (”four score years ago” med Lincolns ord, 80 år) slitits i låsningar om slaveriets vara eller icke vara. Som livs levande i vårt välståndssamhälle år 2015 kan det vara lätt att skaka på huvudet åt att slaveri över huvud taget existerat, men då var detta förtryck en stark beståndsdel i Söderns ekonomi, därtill ekonomiskt och socialt integrerat med ”Southerns way of life”. Ett sätt att leva som Södern var berett att gå i krig för, ett inbördeskrig där broder kunde ställas mot broder.

Då, sommaren 1863, såg Sydstaterna sin chans att vinna kriget och tvinga fram en fred med den starkare nordsidan som skulle göra det möjligt att leva vidare. Sydstaternas general Robert E Lee segrat i nästan alla fältslagen på ostkusten, i Virginia och Maryland. Men kriget tärde på Sydstaternas fåtaliga resurser och Nordsidan kunde fylla på tack vare större befolkning och avsevärt högre industrikapacitet. Sydstaterna hoppades på erkännande och kanske hjälp från Storbritannien och Frankrike, men då krävdes ett avgörande. General Lee planerade för ett sådan utslagsgivande offensiv genom att invadera Pennsylvania och hota Washington i ryggen (se karta här).

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Luftkonditionerad guidebuss vid Cemetery Ridge.

General Lees ”Army of Northern Virginia” dolde framgångsrikt sin uppmarsch bakom Blue Ridge Mountains i väster och spridde sig i södra Pennsylvania. Unionssidans ”Army of the Potomac”, som återigen bytte befälhavare, var spridd på avstånd, men kände av Lees närvaro. Gettysburg blev ett strategiskt mål för Lee då inte mindre än elva landsvägar sammanstrålade där. Unionsarméns kavallerispanare förekom dock Lee och besatte det nordvästra närområdet. För Lee stod det klart att här kunde han få till stånd sitt avgörande mot Unionsarmén. Chefen för kavallerispanarna, general Buford, bet sig fast och sände bud på förstärkningar för att Unionsarmén skulle kunna ta den höglänta terrängen på södra och östra sidan staden och där stå emot det angrepp han visste skulle komma från general Lee. Så rusade två stora arméer emot varandra i ett slag som måste ha känts som en nationell ödestimma. (Se karta över första dagens strider här.)

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Utsikt mot sydväst från Little Round Top mot Devils Den.

Unionsarmén nyutnämnde befälhavare, general Meade, var oerhört medveten om den legendariska Robert E Lees förmåga som fältherre för Sydsidan. General Meade valde en försvarsstrid, medveten om att det var Lee som måste framkalla ett avgörande. Samtidigt var han pressad från Washington att nå en seger. En reträtt skulle innebära ett avgörande hot mot Washington. Unionsarméns ställningar ”on the highgrounds” var fördelaktiga. Landskapet bjuder på kullar på kanske 30 m i söder, sedan öppna slätter vid Cemetery Hill och skogsklädda höjder vid Culp’s Hill på nordsidans högerflank. Det är välkänt att unionsarméns linjer påminde om en omvänd metkrok, med översta änden svängandes till högerflanken österut/söderut vid Culp’s Hill.  I centrum låg Cemetery Hill och i söder slutade vänsterflanken vid Little Round Top. Slagfältet är stort, men inte vidsträckt. Nordsidan hade en stor fördel av att kunna ”arbeta på de inre linjerna”, d v s de hade nära att skicka förstärkningar när något frontavsnitt var hotat. Men när man kör omkring i området är det också slående att deras ställningar inte var särskilt djupa, brast det någonstans skulle det kunna få ödesdigra följder.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Monument över Pennsylvanias 83:e infanteriregemente, vid Little Round Top.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Platsen på Little Round Top för regimentet 20th Maines ihärdiga försvar.

General Lee satsade omedelbart på ett avgörande genom att norrifrån pressa bort Unionsarmén från själva staden. Det lyckades, men norrsidan förskansade sig på höjderna omedelbart söder om staden. På Gettysburg Hotel vid stora torget finns målningar som visar ridande Unionsstyrkor på skyndsam reträtt genom staden. Inför andra dagen drog Lee upp planer för anfall på båda flankerna. I norr och på högerflanken var de återigen nära att driva Unionsarmén från sina ställningar, men räckte inte riktigt till. Samtidigt beordrade Lee general Longstreet att anfalla Unionsarméns vänsterflank, söderut vid Little Round Top och Peach Orchard. Unionsarméns desperata kamp för att hålla Little Round Top, där fronten tog slut, är legendariskt. Höjden angreps bl a av sydtrupper från Alabama, som fått ett monument där deras anfall tog sin utgångspunkt. Little Round Top var från början obesatt, men fick snabbt sitt försvar genom rådiga ingripanden, precis innan soldaterna från Alabama klev på uppåt. Striderna var oerhört hårda och regementet ”The tenacious 20th Maines” har fått symbolisera Nordsidans insatser i Gettysburg genom sin kamp för att hålla ”the end of the Line”. När inget annat återstod gick de till bajonettanfall mot de anfallande sydsoldaterna från Alabama. Sydsidan var framgångsrik på andra avsnitt, men kunde inte bryta igenom unionsställningarna. (Se karta över andra dagens strider här.)

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Cemetery Ridge mot söder från ”The Angle”.

Inför den tredje dagen kunde Lee konstatera att The Army of the Northern Virginia anfallit ihärdigt på de båda flankerna, återstod att pröva ett frontalt anfall i centern. Lee kastade in omkring 15 000 utvilade soldater, huvudsakligen från Virginia, under general Pickett i det som blivit omtalat som ”Picketts charge”. Efter massiv artilleribeskjutning och duell med unionsarméns batterier vid Cemetery Ridge, deployerades Picketts män i tre styrkor som marscherade omkring en engelsk mil (1,6 km) i öppen terräng under kraftig beskjutning. Det var ett mycket tappert angrepp, som blivit känt som ”the southern high-watermark” (Söderns högvattenmärke). Men det var också en attack utfört med bravur enligt den tidens infanterimanual. I täta formeringar marscherade soldaterna helt öppet och samlat mot fiendens kanoner och musköter. När de var framme avfyrades de mynningsladdade musköterna och sedan gick de på med bajonetterna. Ursinnigt handgemäng utbröt då det inte var tid för omladdning. Picketts män decimerades kraftigt under anmarschen, men många nådde fram. Ett genombrott hotade vid ”The Angle”, men unionsarmén kunde föra fram sina reserver och gå till motanfall. Därmed avstannade sydsidans anfall helt. Det blev också slutpunkten för slaget vid Gettysburg, Lee’s armé kunde inte anfalla mer. Den drogs tillbaka österut och sedan anträddes återmarschen söderut mot södra Virginia. Meade förföljde med sin unionsarmé, men några större fältslag utbröt inte under den kampanjen. (Se karta över tredje dagens strider här.)

 

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

General George Meade, Unionstruppernas befälhavare.

1506USAGburgOneLincoln

Store torget i Gettysburg, idag.

Snart sagt varje regemente och batteri på nordsidan har fått ett monument i den nutida nationalparken. Det är rikligt med besökare som guidas runt i de luftkonditionerade bussarna. Omkring 17 000 soldater dog, saknades eller tillfångatogs, 27 000 sårades. Det avgörande för en soldat under inbördeskriget var plikten att försvara sin hemstat. Plikten bjöd att han marschera sida vid sida mot muskötsalvor och kanonkartescher under ”Picketts charge” eller det desperata bajonettanfallet nedför Little Round Top. Vi kan idag knappast förstå den fruktan man måste övervinna och det mod man måste uppbåda för att göra sin plikt. Kollektiv laganda för att överleva med triggat ursinne, så drevs soldaterna till att gå på och hålla stånd. Det var två arméer med frampressad nationell energi som drabbade samman vid Gettysburg. Många tusen ungdomar och äldre, söner och fäder betalade det yttersta priset eller skadades allvarligt. Amerikas splittrade nord- och sydstater offrade tusentals i en sällan skådad kraftmätning, som dock blev en vändpunkt som efter en tid ledde ut ur en nationell tragedi, en tragedi av episka mått som vi knappast kan föreställa oss.

”The world will little note, nor long remember what we say here, but it can never forget what they did here.”
(Abraham Lincoln, Gettysburg Adress, 19 november 1863)

Intressant?

Läs mer:           Wikipedia (Sv)             Wikipedia (eng)          History.com (video)          Gettysburg Adress

 

Comments

  1. Mats Nittve says:

    Jag beklagar, men detta liknar krigsromantik. De meniga soldaterna drevs nog inte av fosterlandskärlek till sin förtidiga död, det har jag svårt att tro. Därvidlag skiljer sig nog inte detta krig från andra…

    MVH Mats

  2. Jag blir undrande och nästan lite besviken: har du inte läst hela inlägget, särskilt sista stycket? Jag talar inte om fosterlandskärlek, jag talar om plikt mot sin hemstat och att försvara sin hembygd. Jag skriver om kollektiva krafter och triggat ursinne. Jag försöker analysera inbördeskriget som en exceptionell nationell strategi som innebar oerhörda förluster i människoliv med den tidens krigföring. / LK

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: