Pisa handlar om motivation

(www.fotolia.com)

(www.fotolia.com)

PISA-studien för 2012 har kommit. För svensk  del är den största nyheten att svenska elever tappar i matte-kunskaper. Den nedåtgående trenden fortsätter.

Nu jagar media syndabockar.
 Man ska komma ihåg att de niondeklassare vars kunskaper mättes 2012 började grundskolan 2003.  Jag tror inte det handlar om en nördig diskussion om huruvida staten eller kommunerna ska bära huvudmannaskapet. Att påstå att det fria skolvalet är orsaken är förstås en alltför lågt hängande frukt för att vänstersidan ska kunna gå förbi. En ökad valfrihet för eleverna skulle alltså vara huvudorsaken till sämre skolresultat. Hade det blivit bättre med en fortsatt rigiditet där eleverna alltid var hänvisade till den skola som låg närmast, oaktat inriktning? Ack nej!

Jag tycker dock att man ska betrakta frågan ur ett längre perspektiv. Eftersom jag själv fuskat i yrket, för ganska många år sedan men dock i mycket färskt minne, har en del intryck etsat sig fast.

Matematik är nog det skolämnet som ställer högst krav på motivation och tålamod hos eleverna. När energin går åt till annat och skoltröttheten sätter in, då ställs det stora krav på högstadielärare i synnerhet. Det gäller att hitta den rätta kombinationen av pedagogisk insikt om bråk och procentandelar, parat med lagom övning och nyskapande rön om spännande, naturligt, laborativ matematik. Allt detta kan inte ske på högstadiet. Grunderna i de fyra räknesätten måste finnas på plats tidigare.

Men ansvaret vilar inte bara på elever, lärare och skolledning, utan också på hemmet. Att tonåringen klarar de fyra räknesätten måste vara en hjärtefråga i vardagen för mamma och pappa, som inte enbart kan överlåtas till skolan. Matteläxan är en köksbordsfråga.

Att eleverna känner stödet från hemmet är ett sätt att öka motivationen. 
Att samma elever får en tydlig information om hur matten och de andra skolämnena utvecklas är avgörande. En av de mest påträngande erfarenheterna från mina lärarår var att elever – på den tiden – kunde gå åtta av nio grundskoleår utan att få betyg. ”Efter åtta år är man underkänd”, var en uppgiven replik från en elev som uppenbarligen inte fått rättvisande information under större delen av sin skoltid. Nu ges betyg tidigare, vilket är en nödvändighet som tog alltför lång tid att förverkliga.

Att återupprätta de svenska elevernas mattekunskaper
handlar naturligtvis  om en utvecklad pedagogik med lärare som trivs och får positiv bekräftelse för sitt arbete. Men motivationen för den enskilde eleven är den viktigaste tråden att nysta i.

Intressant?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: