Berlin – från byggidé till inflyttning på två år

1309Berlin4

Potzdamer plats

Ett antal kommunstyrelseordföranden från Stockholms län m fl har varit på studieresa till Berlin i två dagar. Temat var stadsutveckling. Berlin är inte enbart Tysklands huvudstad, det är också en egen delstat i det federala Tyskland. Berlin har drygt tre miljoner invånare och en modern historia som inte går att överträffa.

Staffan Karlsson till höger om undertecknad.

Ambassadör Staffan Karlsson till höger om undertecknad.

Den svenske ambassadören Staffan Carlsson gav en intressant inblick i det tyska politiskt/ekonomiska klimatet, bl a tyskarnas prioritering av stabilitet, vilket inte är så svårt att förstå. Han gav också exempel på Tysklands ledande roll inom EU, i synnerhet Angela Merkels ansträngningar för att hitta lösningar på skuldkrisen.

1309Berlin1

I Berlins praktfulla rådhus blev vi briefade om delstatens styrelse. Här finns tolv distrikt, en central borgmästare som arbetar med en senat på endast åtta medlemmar. I distrikten finns större politiska församlingar. Den största politiska frågan i Berlin är misslyckandet att färdigställa Berlin-Schönenfeld som ny storflygplats. Att den behövs blir raskt uppenbart när man ankommer till Berlin-Tegel, som känns klart urvuxen.

Stadsradhus i Berlin, byggda av NCC.

Stadsradhus i Berlin, byggda av NCC.

Mest intressant under studieresan var NCC:s genomgång av ”snabbspåret”, en bestämmelse i tyska bygglagstiftningen som gör det möjligt att bygga på tomma tomter i Berlin utan att detaljplanebeslut. Kan byggaren visa att man tagit tillräckliga hänsyn till omgivningen ges bygglov. Vi blev förevisade stadsradhus som enbart behövde två år från byggidé till inflyttning. Berlin har inga problem med bostadsbrist. Som många konstaterade har de inte heller någon hyresreglering motsvarande den svenska. Frihet från regleringar och alerta byggföretag gjorde också att de stadsradhus på 5 rum och kök i tre våningar som vi besökte, stannade vid ett försäljningspris som motsvarande klart under 3 miljoner kronor.

TV-tornet på Alexanderplats.

TV-tornet på Alexanderplats.Skulptur av DDR-soldaten som flydde över till Väst vid Bernauerstrasse, då Muren byggdes.

Skulptur av DDR-soldaten som flydde över till Väst vid Bernauerstrasse, då Muren byggdes.

Detta var ett trevligt besök som gav en hel del inspiration att ta med sig till Stockholmsregionen. Ett besök som avslutades vid Bernauerstrasse, direkt på den mark där Berlinmuren skiljde Öst från Väst 1961-1989. Utställningen om alla flyende, de som omkom, berättelserna om hur familjer splittrades, det fysiska hugget genom stadsbilden med något så osannolikt som en 3 m hög mur med taggtråd och minor, allt detta gav en nyttig påminnelse om Berlins tragiska tid under ”kalla kriget”. Men också en påminnelse om att friheten inte alltid kan tas för given.

Intressant?

Annonser

Comments

  1. Förhoppningsvis leder detta till diskussioner om ökat byggande i Salem. På sikt måste det vara möjligt att nyttja marken i kommunen effektivare än i dag.

    Mårten

  2. Mårten, välkommen med förslag! Det är inte så enkelt när omkring 70% av marken i kommunen är naturreservat. / LK

    • Som min kommentar antydde handlar det kanske delvis om effektivare markanvändning. Varför inte utöka byggrätten i de mattor av envåningsbebyggelse som dominerar stora delar av Salemstaden? Där kunde lite variation utgöra ett positivt tillskott!

      I Söderby kunde man ha låtit sig inspireras av de gamla planerna på att bygga en andra och tredje sjukhusbyggnad och byggt en pastisch av huvudbyggnaden på en av de platser som var tänkta då när sjukhuset fortfarande var i drift. Nu blev det i stort sett bara villor, och fem kataloghus som inte blev särskilt urbana trots påstådd ambition(NCC sparade in på de tänkta husen i läkarvillestil).

      Vid Salems centrum borde det vara möjligt att bygga en del ytterligare. En del av grönytorna borde också kunna offras.

      Gärna fler hyresrätter, något som även efterfrågas av bl a Handelskammaren.

    • ”Utöka byggrätten i de mattor av envåningsbebyggelse som dominerar…”, till viss del redan gjort då det är möjligt att bygga en tredje våning på de två-våningshus som dominerar Salem.

      En ”andra och tredje sjukhusbyggnad”? Det har jag aldrig hört talas om. Villorna och ”överläkarhusen” var de hus som gick att sälja så att NCC fick ekonomi att börja med huvudbyggnaden.

      Salems centrum, ja det är på G snart, men centrumägaren har en huvudroll som ännu så länge är oklar.

      Gärna fler hyresrätter, ja, men byggarna bygger inte utan en majoritet bostadsrätter.

      / LK

    • Nu var det i o f s envåningsbebyggelsen i Salemstaden jag syftade på. Det finns väl ingen naturlag som säger att denna mark behöver förbli så lågexploaterad för all framtid?

      Jaså, du är inte medveten om att man planerade att bygga både en andra och tredje sjukhusbyggnad på sanatorietiden? Nu blev det inte så, eftersom det så småningom blev möjligt att behandla tuberkulosen med antibiotika. Men denna planerade expansion finns inritad på kartskisser från seklets första decennier! Läs gärna Fredric Bedoires bok om Gustaf Wickman som sjukhusarkitekt. Och för att se exempel på hur man förtätat en liknande sjukhusmiljö, byggd vid samma tid – och med känsligare hand behållit fler ursprungliga byggnader – rekommenderas ett besök i Långbro; de två sjukhusområdena är i stort sett samtida och dessutom ritade av samma arkitekt. Jag är nog benägen att ge JM och Stockholms stad ett bättre betyg för denna förvandling än vad jag vill ge NCC och Salems kommun för Söderby.

      Det jag syftade på som en besparing var att husen vid torget ursprungligen planerades i ungefärlig läkarvillestil, men senare förenklades till opersonliga kataloghus med enstegstätade fasader(som i o f s påstås vara utförda enligt en modifierad metod så att husen ska slippa det mögel som ofta blivit resultatet vid användning av den ursprungliga enstegstätningen).

      Att det inte finns byggherar som är beredda att uppföra hyresrätter hävdas av en del, medan andra hävdar att det visst finns sådana och särskilt om man tittar vid sidan av de allra största företagen. Redogör gärna för vilka företag kommunen kontaktat för att sondera intresset, för all del!

      Mårten

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: