Vad tycker egentligen Tyresö?

Folkomröstningen om de nya avgifterna för trygghetslarm, hemtjänst m m för äldre och personer med funktionsnedsättning genomfördes igår i Tyresö. Valdeltagandet stannade på 29%. Av dessa röstade 83% ”NEJ”, d v s mot att kommunen ska fortsätta med de taxor som används sedan en tid, 13% röstade ”JA”, d v s för en fortsättning.

”Invånarna i Tyresö tycker inte att de nya taxorna…ska vara kvar”, skriver Radio Stockholm. DN talar om ”Tyresös nej”. Stämmer det? Jag tillhör dem som är kritisk till de nya bestämmelserna om folkomröstningar. Om 10% av väljarna skriver på för en folkomröstning måste fullmäktige ta upp frågan. Då krävs 2/3 majoritet emot för att avslå kravet.

Det är endast en mindre ”tårtbit” av den kommunala helheten som berörts av folkomröstningen. Man måste anta att de mest berörda går och röstar nej. Till dessa räknar jag dels de som får betala taxorna, dels också de politiskt aktiva som velat ha en folkomröstning. Men över 70% av tyresöborna har stannat hemma. Sannolikt för att de anser sig ha gjort sitt val i kommunalvalet 2010. Vart fjärde år väljs vi kommunpolitiker för att sköta just dessa och andra, enkla, men också tuffare beslut som att höja avgifter. Det är delar av en budget, där det knappast går att folkomrösta om varje anslag. Det är därför vi har representativ demokrati.

Intressant?

3 thoughts on “Vad tycker egentligen Tyresö?”

  1. Det är ju bra, att kommunala folkomröstningar enbart är rådgivande. Lennarts kritik mot systemet kan därmed lindras något. Vi som en gång var med och jobbade fram denna lag var bl a oroliga för att resultatet efter ett extremt lågt valdeltagande ändå skulle ligga till grund för osakliga massmediala kommentarer och -framför allt- felaktiga slutsatser om alla kommunmedlemmars verkliga vilja. Men fullmäktigeförsamlingarna brukar dessbättre oftast kunna hantera frågan på ett rimligt sätt.Vilket t ex skedde i Ekerö kommun rätt nyligen, där man – efter ett stort valdeltagande- följde ett mycket tydligt (obs!) nejresultat i folkomröstningen om försäljning av kommunens bostadsbolag.

  2. Hej Lars, tack för kommentaren!

    Ni var oroliga för att resultat med extremt lågt valdeltagande skulle ligga till grund för osakliga mediala kommentarer och ”kommunens” verkliga vilja. Ja, jag tyckte vi såg några praktexempel på det i DN nu bl a. Annars brukar inte media ha svårt att identifiera lågt valdeltagande, internationellt i västra hemisfären t ex.

    Vår egen folkomröstning om delning 1981 hade dock massivt deltagande. Bl a var det mycket lång kö innan stängning där jag röstade.

    Det blir spännande att se hur det här resultatet hanteras vidare.

    / Lennart

  3. En komplicerande faktor i den nya omröstningen är ju att opinionen bland de röstande var så tydlig att man skulle ha kunnat öka valdeltagandet med enbart ja-röster ganska ordentligt utan att resultatet i omröstningen skulle ha förändrats.

    Vad som däremot får anses vara fel med en omröstning i den här typen av fråga är att det riskerar leda till en föga konstruktiv andra av obstruktion inom politiken, lite i samma anda som den ”filibustering” som flitigt nyttjas i kongressen. Folkomröstningar borde helst reserveras för frågor utan tydlig koppling till partipolitik.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s