Är det egentligen svårare än så?

Regeringen kör över Skolverket och anger att kristendomen ska ha en särställning inom religionsundervisningen. Skolminister Jan Björklund förklarar att kristendomen har varit den helt dominerande religionen i vårt land.

Man gnuggar sig i ögonen, men det är tydligt att detta behöver påpekas. Men Jan Björklund får kritik; från bl a Lars Ohly (V) och från Mikael Trolund inom sitt eget parti. Det förs också en taktiserande debatt där det verkar som att åsikter som dessa inte bör framföras eftersom de kan klassas som en flirt med SD. Å andra sidan kallar Dick Erixon Skolverkets inställning för ”historierevisionism”.

Apropå den taktiserande debatten. Viker vi undan för ett sådant resonemang, blir det många politikområden där tystnaden förmodas råda. Sakfrågorna i sig måste få tala sitt tydliga språk. Som i detta fall; kristendomen har dominerat vår historia och bildar det fundament som väldigt många svenskars etik, moral och rättsuppfattning vilar på. Den etik som utgår från kristendomen är också grundläggande för skolans värdegrund.  Är det egentligen svårare än så? 

Läs också: DN. Intressant?

Comments

  1. Egentligen kanske religionsundervisningen kunde rymmas inom ämnena historia(där kristendomens inflytande på vårt land kunde lyftas fram), geografi och samhällskunskap.
    Religionen som kraft i vårt samhälle av i dag är nog, trots allt, tydligast bland etniska icke-svenskar. Sedan är det väl så att mánga värderingar är gemensamma mellan judar, kristna och muslimer? Extremism och sekterism finns förstås inom alla grupperna.

    • Jag har varit på några begravningar under de senaste åren då kristendomens betydelse, som en av grundpelarna för vårt sättet att leva tillsammans, blivit oerhört tydlig. Mer uppenbar än man kanske anar i vår media-sekulariserade vardag. Mer framträdande än Skolverkets tjänstemän och vissa politiska schatteringar skulle önska. / Lennart

  2. Skolan är samtidigt inte hela samhället. Kyrkor och familjer är andra institutioner som kan sprida kunskap om tron, som faktiskt ändå hör till den privata sfären.

    • Att sprida kunskapskontroller om den värdegrund som bildar bas för vårt förhållningssätt är i lika hög grad en samhällsuppgift för skolan som rättstavning, de fyra räknesätten eller valenselektronernas betydelse i kemi. / Lennart

  3. Berglin är en god profet för sekulariseringen, vars alster jag läser före ledarsidorna på helgerna. / Lennart

  4. Och för att redovisa hur en riktigt radikal debattör resonerar i frågan:
    http://blogg.tianmi.info/2010/10/10/alliansregimens-kristendomskunskap/

    Det finns inget självklart över hur man ska hantera den här frågan. Det är tycke och smak…

  5. Jag är inte fullt så säker som du på det.
    Med ett analogt resonemang kunde man ju, exempelvis, hävda att ”Arbetarrörelsen” och ”Socialdemokratin” borde få en särställning i ämnet samhällskunskap eftersom de haft en avgörande betydelse för etableringen av det svenska ”Folkhemmet”.

    Det finns mycket annat än religionen som har avgörande betydelse för att förstå det svenska kynnet eller den svenska folksjälen.

    Religionernas betydelse förstås, enligt min ringa mening, bäst i en historisk kontext.

    • Just det, kristendomens betydelse på den svenska sättet att leva är historiskt förankrad och måste därför ha en särställning.

      Ditt analoga resonemang om socialdemokratin har en poäng, men i det historiska kontextet är det dels begränsat i tidsomfång, dels överflyglas det numera av andra idéströmningar. / LK

  6. Jag vet inte om andra idéströmningar överflyglat den om Folkhemmet. De Nya Moderaterna har ju tagit över mycket av retoriken, och Fredrik R har ju t o m nyligen sagt att skattetrycket nu ligger på den nivå där han vill ha det – just på grund av de höga välfärdsambitionerna.

    Jag vet att det finns en diskussion om att denna förnyelse inte alltid fått genomslag lokalt.

    Det ser dock ut som om vi får vara ense om att inte vara överens. Jag tror att man måste öka fokus på språkkunskaper, både när det gäller svenska och världsspråk som engelska och kinesiska. Att förstå varför vi är här är en sak, men det gäller också att förstå sin samtid.

  7. Torbjörn Tännsjö står ju politiskt väldigt långt till vänster, men både hans artikel och kommentarerna till den är bitvis läsvärda:

    http://www.newsmill.se/artikel/2010/10/13/d-rf-r-borde-islam-och-inte-kristendomen-ha-en-s-rst-llning-i-den-svenska-skolan

  8. ”Bitvis” var ordet, jag håller med. En primär anledning till att prioritera kristendomen i skolan är den gyllene regeln, ”Allt vad ni vill att människorna ska göra er…”. / LK

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: