Skolan är inte alltid som man tror #1

Allt är inte som man tror. Det finns exempel som avviker från det politiskt korrekta facit som vi ofta matas med. ”Den viktigaste bakgrundsfaktorn för bra betyg är föräldrarnas utbildningsnivå”, brukar det heta. Man kan ibland få intrycket att det är någon slags ödesmättad automatik som renderar dessa tabeller, inte eleverna själva.

Nåväl, för läsåret 2007/08 har det gjorts jämförelser i nyckeltal på Södertörn. Ett av resultaten ser du ovan, där detta orsakssamband illustreras. Du kan se att Nykvarns och Salems kommuner bryter samvariationen mellan meritvärde och föräldrars utbildningsbakgrund. I båda kommunerna ligger elevernas meritvärde avsevärt högre än man kunde förvänta.

Diagrammet visar att de individuella eleverna resultat knappast kan prickas in med hjälp av en trendförlängd funktionslinje. För Nykvarns och Salems och många andra kommuners del finns åtskilligt med elever vars prestationer talar för sig själva. Grattis!

Läs mer om diagrammet ovan,      Södertörnsjämförelserna,      SALSA,          betyg,          intressant          DN.

Advertisements

Comments

  1. Betyg visar rätt dåligt vilken kunskapsnivå man ligger på. Dels beror betygen väldigt mycket på hur läraren är. Har sett skräck ex på där lärare har satt toppbetyg på elever som borde fått ig. Dels är det ett dåligt instrument för att fånga upp elever som tappat intresset för skolan. Det vanliga är att dom får en stämpel att dom inte duger och sedan stannar det där.

    Sedan har man sett att många skolor använder betyg för att dra fler elever. För en vinstdrivande skola kan det var lönsamt att sätta bättre betyg än vad eleven är värd.

    • Tobbe, jag tycker att med de kursplaner och betygskriterier som finns visar betygen bra vilken nivå man ligger på. Sedan finns det alltid lärare som utgör undantag.

      Från min egen lärartid vet jag att det kändes bra att i förväg kunna tala om för högstadieeleverna vad de skulle kunna inför ett prov och sedan koppla det till betyg. Betygssystemet har utvecklats från det relativa system som fanns på 1960-talet fram till mitten av 1990-talet.

      ”Stämpel på elever som tappat intresset för skolan”, säger du. Det viktiga är att betyg och annan information om hur skolarbetet går ska komma tidigt, så att de har tid att försöka förändra sig. Alternativet till betyg är information på utvecklingssamtal och den räcker inte, eftersom man också behöver en referensskala att förhålla sig till.

      Betygsinflation som dragplåster för att värva elever kan förekomma, men jag tror inte det skiljer sig mellan friskolor och kommunala skolor. Det viktiga är att skolan utvärderar sina betygsnivåer i förhållande till nationella prov, som här: (sid 15)

      http://www.salem.se/Global/Stab/Dokument%202009/S%c3%b6dert%c3%b6rns%20nyckeltal%20f%c3%b6r%20grundskolan%202008.pdf?epslanguage=sv

      / Lennart

  2. Detta med betygsinflation har ju diskuterats en del i media under senare tid, och nog tycktes det finnas friskolor där man satte överbetyg. Precis som med svinen i stiorna handlar det väl delvis om bristande tillsyn från samhällets sida…

    Men man få ändå gratulera! Vilka lärdomar kan andra kommuner dra av Salems och Nykvarns exempel?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: