150 år med kranvatten

Norsborgs vattenverk (Foto: Stockholm Vatten AB)

Årsredovisningarna duggar tätt såhär års. Det är stiliga produktioner, man bygger upp en smula avund när man jämför det vi anser oss ha råd med. Vårt ”populärbokslut” sänds dock ut på våren till samtliga hushåll i kommunen och brukar ge en del positiva reaktioner.

Stockholm Vattens årsredovisning är läsvärd, framför allt för oss ”historienördar”. Här återfinns en skildring av hur vattenverken och -ledningsnätet började byggas på slutet av 1800-talet.  Det är svårt att förstå idag, men först på 1930-talet kom de första avloppsverken med viss rening. Dessförinnan gick alltså avloppen helt orenade direkt ut i Mälaren eller Saltsjön! Följdaktligen inleds historieskrivningen med den koleraepedemi som drabbade vår huvudstad 1834. Av stadens dåvarande befolkning på runt 80 000 personer dog 3 700! Idag är detta ofattbara tal, men på den tiden ledde de vidriga förhållandena så småningom fram till en helt ny infrastruktur. 

Wilhelm Leijonancker var föregångsmannen som drog upp ritningarna för vattenverken och ledningsnätet. Två verk anlades vid Årstaviken; Skanstulls- (1861) och Eriksdalsverken (1884). De blev snabbt otillräckliga. Stockholms stad tog då rejäla tag och köpte upp mark vid Norsborg och kring Bornsjön i Salem. Där anlades Norsborgs vattenverk (1904) med intag från Bornsjön inledningsvis, som efter 20 år ersattes med intag från Mälaren. Bornsjön är sedan dess reservvattentäkt och Stockholm Vatten AB äger hela nederbördsområdet norr om E4/E20 i Salems kommun, samt även mark söder om motorvägen. Marken, sjön och vattendragen är rigoröst skyddade.

Där är vi idag, förutom att staden byggt upp ett antal vatten- och avloppsanläggningar, inte minst Henriksdalsverket i mot Nacka. Södertörnskommunerna köper vatten från Norsborgs vattenverk, men har eget avloppsverk genom SYVAB i Himmerfjärden (de flesta av Södertörnskommunerna), långt ut i Grödinge. Salems kommun använde ett mindre eget reningsverk i Garnudden, med sjön Uttran som recipient, fram till anslutningen till SYVAB:s stora nät som byggdes i början av 1970-talet. Stockholm Vatten AB är också delägare i SYVAB.

Läs Stockholm Vattens utmärkta skildring här! Det är en berättelse om ett primitivt Stockholm med osunda levnadsförhållanden, där vardagen var en kamp. En annan verklighet som våra far- och morföräldrar levde mitt i.

Intressant?

About these ads

Comments

  1. Javisst är det intressant!
    Vi bor i ett hus från 1911, vattnet pumpades för hand av en anlitad man, från den 12 m djupa brunnen, 15 m upp till en nitad tank på vinden, 2000 liter. Sedan självfall till dusch och disk. Toor var torra förstås, var det en tunna inne, bra för trädgårdsmästarna i trakten?
    Sedan kom ström, motor, pump, hydroforen. En sådan kan ännu ses på tomten mittemot Bergaskolan. Vid den framtida busshållplatsen?
    Ja det går framåt, men principerna är desamma.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 415 andra följare

%d bloggare gillar detta: